Rubber's Lover (Shozin Fukui, 1996)

Comeback på bloggen! Jag har tittar på så sjukt mycket film senaste tiden så jag har inte orkat skriva om dem efteråt. Har dessutom skrivit klart min c-uppsats (förhoppningsvis) så nu kanske det blir fler inlägg. Inte för att någon verkar läsa, men det är ändå ganska trevligt tycker jag.

Jag lyckades få tag i Rubber's Lover för en skälig summa på ebay för någon vecka sedan och nu var det alltså dags att se den. Förväntningarna var ganska höga då jag läst att den, med sin cyberpunk-ism, påminner om Tetsuo: The Iron Man (1989). Förutom cyberpunken så var den dock inte speciellt lik. Jo, den var också filmad i svart/vitt format.

Rubber's Lover handlar om tre forskare som utför experiment på människor i form av att injicera ether (hittade ingen begriplig översättning) i dem samtidigt som de utsätts för tortyr i form av extremt höga ljud. Syftet är att att få testpersonen att uppnå ett annat mentalt stadie som i sin tur ska resultera i psykiska överkrafter. Forskarteamets bidrag hotas att dras in för att de inte visar något resultat fastän de avverkar försökskaniner på löpande band. En sekreterare från huvudkontoret skickas till deras labb för att stänga ner projektet. Forskarteamet ser sin chans till ännu en försökskanin och tar sekreteraren som gisslan, samtidigt som de dessutom utnyttjar en forskarkompis som de hjärntvättat.

Experimenterandet återupptas med de nya försökspersonerna men forskarteamet inser inte vilka krafter deras experiment kan framkalla. Helvetet brakar såklart loss och snart inser de vad de har lyckats skapa.

Jag skulle inte vilja säga att Rubber's Lover är en jättebra film då den tyvärr saknar ett tydligt narrativ, men scenografin var helt fantastisk. Snabba klipp varvas med långa tagningar och kameravinklarna skapade en obehaglig klaustrofobisk känsla. I sann cyberpunkanda innehöll filmen också en hel drös med obskyra maskiner med sladdar över allt. Fukui har minst sagt en fin känsla för mise-en-scene som gör att filmen, trots sin avsaknad av ett tydligt narrativ, blir till ett enastående konstverk.

Men eftersom jag gärna ser filmer med tydliga narrativ så räcker det inte hela vägen till något toppbetyg. 6/10 får du, Rubber's Lover, det är du väl nöjd med?